”Det enda som är konstant i livet är förändring” Seneca.
Jag har arbetat heltid som feldenkraispedagog sedan 1992 och ibland har jag tänkt att vi feldenkraispedagoger kanske skulle kalla oss förändringspedagoger.
Som feldenkraispedagog träffar man dagligen människor som letar efter förändring. Det handlar ofta om att man söker lindring för smärta eller att man av någon orsak har mist delar av sin rörelseförmåga och vill ta tillbaka denna.
Det kan också vara så att man vill förändra en stressad livssituation. Oftast att man vill komma bort från något.
Det händer också att någon som söker upp mig för att de vill bli bättre på något, t.ex. förbättra sin löpning, eller sin golfsving etc. Det senare är oftast lättare att hjälpa någon med då det tycks vara lättare att röra sig mot något än att röra sig från något. (men det är ett annat ämne som inte behandlas idag)
De flesta av oss önskar förändring, ett bättre, ett annorlunda liv. Men hur uppnår vi detta?
Lyfta armen
Idag träffade jag en man som hade svårigheter att lyfta sin vänstra arm över huvudet. Smärta i axeln var det som han själv upplevde var den begränsande faktorn. Inom loppet av 45 minuter så lärde han sig en massa om sig själv och vänster arm var inte längre svår att lyfta.
Hur gick vi tillväga för att åstadkomma detta?
Jo, genom att utnyttja några av feldenkraismetodens principer.
- Minska ansträngningen
- Öka uppmärksamheten
- Göra det jag redan kan annorlunda och lättare
För att kunna förändra något så måste jag bli medveten om vad jag gör i annat fall är förändring en omöjlig uppgift. Och hur sker detta?
Weber-Fechner principen
Under 1800-taler var det två tyskar Weber och Fechner som upptäckte att för att kunna lägga märke till saker och ting måste jag minska mängden information. Som exempel kan vi ta att du på en rockkonsert har väldigt svårt att höra vad de intill dig säger. Men i ett ljudisolerat rum kan du höra en knappnål falla. Eller när det gäller synen så är det svårt att lägga märke till om någon stryker eld på en tändsticka om du befinner dig på en solbelyst strand. Men om du är på samma strand efter mörkrets utbrott kan en tänd tändsticka synas långt bort.
Samma förhållande är det med rörelser och muskelspänningar, ju mer jag anstränger mig eller ju snabbare jag rör mig desto svårare blir det att urskilja förändringar. Detta är något vi utnyttjar i Feldenkrais genom att göra små, mjuka och lätta rörelser. Samtidigt gör vi rörelserna på ett sådant sätt att vi väcker en nyfikenhet hos klinten/eleven.
Lära nytt
Feldenkraismetoden handlar om lärande. I det aktuella fallet så gjorde jag under lektionens gång min elev medveten om hur han gjorde när han lyfte vänster respektive höger arm. Genom att göra mindre och rikta uppmärksamheten upptäckte han ganska snabbt att när han lyfte höger arm, tryckte han vänster fot i golvet, kraften från golvet fortplantade sig genom skelettet vilket fick vänster höft att lyftas, höger sida av bröstkorgen vidgades och höger skulderblad började glida vilket fick höger armen att nästan lyftas av sig självt.
På vänster sida var det en helt annan historia. Höger fot var inte organiserad för stående och han drog ihop vänster sidan när han lyfte armen. Redan efter denna upptäckt kunde han förändra sitt sätt att lyfta armen men det var inte slut här. Han hade alltså redan efter några minuter lärt sig något om sig själv.
Göra mindre – ta över arbetet – låta bästa sidan lära den andra
Lektionen fortsatte nu med eleven liggande på Feldenkraisbänken. Hans rörelsemönster gick igen även i liggande där man kunde observera att avståndet mellan axel och höft var kortare på vänster sida. Det var också en tydligare förbindelse mellan vänster fot och höger axel än mellan höger fot och vänster axel.
Under den del av lektionen som försiggick på britsen så jobbade jag nästan uteslutande med att förkorta vänster sida av bröstkorgen (ta över det jobb han gjorde själv), klargöra förbindelsen mellan vänster fot och höger axel samt böja huvudet åt vänster och göra allt detta lättare för honom. Efter ca 20 minuter på britsen i rygg och sidliggande kunde jag sakta introducera samma sak på motsatt sida och hans hjärna var nu redo att ta till sig detta.
När han kommer upp att sitta igen så kan han lyfta båda armarna lika lätt. Dessutom satt och stod han betydligt jämnare och hans högra fot var nu bättre organiserat för stående.
Inte vid något tillfälle under lektionen stretchade vi eller gjorde någon rörelse som medförde obehag.
Vad lärde han sig? – kommer det att kvarstå?
Det är naturligtvis svårt att säga vad en annan människa har lärt sig. En bra feldenkraislektion gör eleven nyfiken på sig själv och sitt sätt att vara (detta gäller både individuella lektioner och medvetenhet genom rörelse lektioner). Man leder elevens uppmärksamhet genom beröring eller muntliga instruktioner och eleven upptäcker att mindre rörelser och mindre ansträngning har en förbluffande effekt på vårt sätt att vara. Dessa upptäckter kan sedan användas i alla delar av livet.
Genom att eleven lär sig ett nytt och behagligare sätt att vara på så kommer han/ hon förhoppningsvis att använda det nya sättet och därigenom kan lärandet bestå och fortsätta. Det man använder det utvecklar man och behåller.
Men ibland kan vanans makt vara så stor att det krävs flera lektioner. Det kan också vara så att det finns så mycket att lära att allt inte hinns med på en lektion.
Förändring är möjligt
Under alla de år jag arbetat med människor har jag sett många exempel på att förändring kan ske. Men det är inte lätt och ofta försvårar vi det genom att ta i för mycket, ha för brått och kanske också genom att ta för stora steg.
Förändringsarbete kräver: Nyfikenhet, uppmärksamhet och tålamod. Sakta ner och lyssna på vad som sker, testa alternativ, ta dig tid och var inte för ambitiös. Behöver du så tag hjälp av en Feldenkraispedagog.
