I ett tidigare blogginlägg skrev jag om ett antal saker som har betydelse för min träning men också för mitt allmänna välbefinnande.
Idag handlar det om den viktigaste komponenten: KROPPSMEDVETENHET (Enligt NE: Att genom sin kropp i vila och i rörelse uppleva sig själv och sin omgivning.).
Andra ord som kan användas för att beskriva det jag menar kan vara: Proprioception, muskelsinne med mera. Man kan också förenkla det med att säga att kroppsmedvetenhet är min förmåga att kunna känna vad jag gör.
Denna förmåga är viktig för alla inte minst idrottare.
Lyft knäna
För många år sedan då jag var en ung, entusiastisk friidrottstränare med något mindre erfarenhet av rörelse och träning än nu, kom det en dag en 13 årig pojke till klubben där jag var ungdomstränare. Jens (fingerat namn) var väldigt entusiastisk och talangfull och hade ett fantastiskt löpsteg. Som alla andra entusiastiska tränare så ville jag naturligtvis hjälpa min adept och Jens var också ivrig om att bli bättre. Så han frågade mig ofta om han gjorde rätt eller om det var något han kunde göra bättre.
Vad gör man då, ja man säger kanske:
– Lyfta knäna lite högre! – Rör armarna snabbare! Eller den klassiska: – Fram med höften! (Åtminstone inom friidrotten är detta en mycket vanlig instruktion. )
Som den lydiga adept som Jens var så gjorde han naturligtvis det jag sade till honom. Han lyfte knäna högre, han rörde armarna snabbare eller mer, han förde fram höften. Men det fungerade inte, ju mer instruktioner desto mer förvirring. Hans löpstil försämrades. Vad var det som gick fel?
Så här i efterhand (historien ligger 35 år tillbaka i tiden) är det lätt att vara efterklok. Det som saknades var framförallt kroppsmedvetenhet. Jens hade inte övat upp sitt sinne för rörelse och jag hade inte de rätta kunskaperna för att lära honom.
När han fick de olika instruktionerna så gjorde han naturligtvis sitt bästa för att följa dem, men vad gör man om någon säger att man ska röra en viss kroppsdel i en viss riktning.
Man rör sig i förhållande till sin medvetenhet. Då är frågan hur många av oss har kontroll över vår kropp och vet vad vi gör med den?
Har du koll på dina kroppsdelar?
Ett experiment du kan göra är att be ett antal personer placera en hand t.ex. på höger höft eller på magen. Du kommer då att upptäcka att deras uppfattning om var deras respektive kroppsdelar finns kan variera väldigt mycket.
Detta är det första problemet med att ge människor rörelseinstruktioner. Den som ger instruktionen och den som mottar instruktionen har kanske olika uppfattningar om var denna kroppsdel finns. När vi dessutom tillfogar så vaga anvisningar som framåt, bakåt, nedåt, snabbare etc. så blir det inte lätt.
Experiment 2
Låt oss göra ännu ett experiment. Sitt på golvet eller i en stol och lägg upp ditt ena ben på andra låret. Tag av strumpor och skor. Blunda och tag nu motsatt hand och utan att treva placera ett finger på den mellersta tån. De allra flesta av oss kommer att finna att detta inte är så lätt. Det krävs ofta både två och tre försök att hitta rätt.
Det betyder att vi varken intellektuellt eller sensoriskt har riktigt koll på vår kropp och dess olika delar. Detta gäller både den aktive och tränaren.
Vad kan vi göra för att öva upp kroppsmedvetandet?
Hur kan vi då göra för att öva upp vår känsla för vår kropp och vad vi gör med den? Och hur kan tränaren/instruktören hjälpa sina adepter?
Jag kan personligen använda mig av olika former av kroppsmedvetenhets övningar, förutom Feldenkrais så kan även Alexanderteknik eller Tai Chi fungera bra. Jag rekommenderar naturligtvis Feldenkrais och du hittar mycket om detta på min webbsida www.feldengood.se.
Som tränare/instruktör gäller det att titta efter rörelser som är mjuka, eleganta och som utförs utan ansträngning. Allt som ser ut som en ansträngning, känns tungt eller låter ansträngande bör förses med varningstriangel. Det är ett tecken på att en del av kroppen gör för mycket och en annan del gör för lite. En välorganiserad rörelse är estetiskt tilltalade, effektiv, mjuk och involverar hela kroppen.
Börja träningen med medvetande träning
Använd en del träningstid till att utveckla rörelse intelligens. Detta kan man göra genom att ibland använda mindre kraft, göra rörelser långsammare, och lägga märke till hur en rörelse känns. Du kan också rikta uppmärksamhet på vad du gör med t.ex. sina fötter, vad sker i höfterna, magen? Undvik dock att tänka på vad som är rätt och fel utan ge dig chansen att successivt lära dig att känna vad som är rätt och fel. Vi behöver lära oss att lita på vår egen inre auktoritet. Du kommer då snabbt att märka att rörelse kvaliteten ökar.
Varför inte börja träningspassen med lite kroppsmedvetande? Ligg på golvet (helst barfota) och lägga märke till hur är kontakten med underlaget. Vilka delar har kontakt med golvet, vilka delar är lyfta från golvet? Har båda sidor samma kontakt med golvet? Är ett ben mera utåroterat än det andra? Var känns andningen? Gör detta en stund utan några tankar på hur det ska var! En sådan här start av träningspasset gör att vi tar in medvetenheten i träningen på ett annat sätt. Sedan kan vi lägga in uppmärksamheten under hela passet av och till.
Du kanske undrar hur det gick för Jens? Han flyttade från orten vid 19 års ålder, höll på med friidrott tills dess och blev en hyfsad längdhoppare med ca 6.40 när han var 18 . Förmodligen hade det blivit annorlunda med mera fokus på medvetenhet men vem vet.
