Tävla inte med dig själv! För om du tävlar kommer du att få en stark vilja och en mycket dålig hälsa. Det är bättre att ha en stark hälsa än en stark vilja.
Så inleder Moshe Feldenkrais en Medvetenhet- genom-rörelse lektion han höll i Dallas 1981.
Moshe Feldenkrais hade mycket klocka tankar om hälsa och viljestyrka och dessa ord speglar hans filosofi som värderar balans och självmedvetenhet. Jag tolkar det som en uppmaning att inte pressa sig själv till gränsen i strävan efter framgång, vilket kan leda till stress och ohälsa. Feldenkrais föreslår att man ska sträva efter att må bra och ha en stark hälsa, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar och positiv livsstil.
Att ha en “stark vilja” kan ibland innebära att man ignorerar kroppens signaler och behov, vilket kan vara skadligt i längden. Att i stället ha en “stark hälsa” kan betyda att man lyssnar på och tar hand om sig själv, vilket kan leda till bättre välbefinnande och prestationer utan negativ stress.
Han fortsätter med följande: “För att göra saker på rätt sätt behöver du inte vilja.”
Hur ska man tolka dessa ord?
Min tolkning är att han menar att rätta handlingar och beteenden bör komma naturligt, utan att man behöver tvinga fram dem genom ren viljestyrka. Vilket stämmer överens med hans arbete inom rörelsepedagogik och självmedvetenhet. Han betonar vikten av att lära sig att agera med minimal ansträngning och maximal effektivitet.
Sedan avslutar han med att säga – Viljestyrka är bara ett tecken på svaghet!
Starka ord som man inte hör så ofta, speciellt inte inom idrott och tyvärr inte heller inom rehabilitering, områden där jag har rört mig mycket. Det är rent av så att idrottare beundras för att de både tävlar och tränar trots smärta och obehag. Och
för vissa kan det säkert detta uttalande uppfattas som provocerande.
Men inte desto mindre är det tyvärr så att en överdriven viljestyrka ofta används för att kompensera för brister eller svagheter. I stället för att förlita sig på viljestyrka, kan det vara bättre att utveckla färdigheter och förståelse som gör att man kan agera effektivt utan att behöva “kämpa” mot sig själv.
Feldenkrais metodik handlar mycket om att bli medveten om sina rörelsemönster och att lära sig att röra sig på ett mer
avslappnat och effektivt sätt, vilket kan överföras till andra områden i livet. Att agera med lätthet snarare än med ansträngning kan leda till bättre hälsa och välbefinnande.
Vilket jag sett otaliga exempel på under mina +40 år som Feldenkrais pedagog.
Om du inte redan är frälst så är det dags att prova.
3 reaktioner på ”Tävla inte med dig själv!”
Resonemanget väcker många tankar hos mig, eftersom min övertygelse alltid har varit att min viljestyrka är min räddning! Som att få gjort tråkiga eller alltför utmanande arbetsuppgifter på den tiden jag jobbade. Eller utföra min dagliga fysiska träning med gympa och promenad. Viktigt för kroppen känner jag, men inte alltid lika kul att komma igång med! Utan min viljestyrka vore jag en slö och slapp otränad person med sämre hälsa, har jag alltid tänkt. Liksom att avstå saker, exempelvis onyttig föda som skadar kroppen. Belöningen efter att ha ”övervunnit” sig själv i olika sammanhang har hittills känts mödan värt. Men nu börjar jag undra! Intressant, men mina tankar och uppfattningar gör kullerbyttor i mitt inre just nu …
Hej Ingrid
Förstår dina tankar och kullerbyttorna i ditt inre. Vi lever ju i en värld där viljestyrka premieras, att bita ihop och kämpa på anses hedervärt. Vi får en klapp på axlarna när vi lyckas göra något tråkigt, obehagligt och så vidare. Och detta sker redan i barndomen. Tidningar är fyllda av berättelser om “heroiska” idrottare som trots (skador, sjukdom) kämpat sig till målet. Tyvärr berättar man inte så ofta hur de mår efteråt.
Tänk om vi i stället hade fått lära oss att lyssna på vår kropp och tyda dess signaler. Om något känns svårt, tråkigt så kan vi genom uppmärksamhet, lyhördhet, lekfullhet och nyfikenhet i stort sett alltid hitta andra vägar att nå dit vi vill.
När det gäller träning så finns det många träningssätt och det gäller att hitta något som passar mig, och att lära mig att göra träningen på ett sätt som är lättare, enklare, behagligare då blir det både roligare och effektivare. Chansen är också större att man fortsätter med något som är behagligt och roligt än om man måste kämpa varje sekund. Det innebär dock inte att man aldrig tränar sig trött, men smärta bör man i görligaste mån undvika.
Att avstå onyttiga saker, ja visst kan det vara svårt och ett litet mått av viljestyrka kan vara till hjälp. För mig är det så att min kropp ofta berättar för mig efter att jag fallit för frestelsen att äta något onödigt att detta inte var bra. Så lyhördhet hjälper mig att inse vad som är bra för mig eller ej. Antingen det är mat eller rörelse.
Att “övervinna” sig själv kan ske genom att bli skickligare i stället för med viljesryrka. Både effektivare och roligare.
“No pain no gain” borde bytas ut mot: “No pain – more gain!”
Tack Göran, mycket tankeväckande synpunkter! Någonstans ifrån ringer ibland mina varningsklockor när jag ”biter ihop”. Dina rader ger mig råg i ryggen att bli mer lyhörd för plingandet och bli mindre sträng mot mig själv!